DAG 132

Gunnar frågar om jag är inspirerad av hans Minnen.

Jag svarar: Nej, jag identifierar mig mer med Hindenburg än med en 8,5 årig Pojkscout.

Hindenburg Före eller Efter, frågar Gunnar.

Före, svarar Jag.

Alltid något, säger Gunnar.

DAG 133

Minnesträning. Försök 2.

Gunnar säger att Minnet kan inspireras av andras Minnen.
Därför har han tagit med sina Dagböcker från 1950 och framåt.
Idag läste han det här:

19 April 1950

Käre Dagbok:

Vaknade idag. Kors i Karamellen vilket väder!
Nordanvinden har lagt sig och Videungen Njuter i Solen. Hurra.
Till Frukost fick vi Plättar med Sirap.
Mor har lärt sig av Kusinerna från Amerika.
Ja, se där har de minsann Kalaskul och Färsigt var dag.
Medan Vi Svenskar får nöja oss med Kallopps och Palt.
Men inte hänger Vi läpp för det inte. Nej då.
Efter Frukost var det Scouterna.
Sedan var det Smygrökning med Lill-Pär i buskarna bakom Johanssons Tobak. Singdudelidej vad det smakade Fy Bövelen.
Lill- Pär kastade upp.
När jag kom hem stod Mor och grät.
Sedan stärkte hon Fars Skjortkragar.
Imorgon skall jag röka igen.
Det blir Rackarns Roligt.

Ajökens Gunnar 8,5 år.

DAG 134

Gunnar har tagit in en Baden Badenstol att sitta i.
Och en Solarielampa att sola sig i.
Siv står i köket och förbereder Dagens Måltider.
Jag ligger fortfarande under Sängen.

Magen Växer.
Minnet krymper.

Hur skall jag kunna ge någon en Framtid när jag inte minns min egen Baktid?

DAG 135

Pass.

DAG 136

Idag har Gunnar och jag haft Minnesträning.
Som mest gick ut på att Gunnar mindes en gammal kompis till honom.
Han hette Lars och var väldigt Begåvad och Förbannad.
Trots Toppbetyg kunde han bara få ett enda Jobb.
Som Popcornförsäljare. På en Biograf.

En gång, precis innan Sjubion, råkade en Kvinna komma utspringandes från Toan och sa: "Det finns inget Toalettpapper."

Och Lars sa "Ser det ut som om Toalettpapper är min avdelning?"

Och Kvinnan sa: "Nej"

Och Lars sa: "Har Lilla Damen kollat de andra Toaletterna?"

Och Kvinnan sa: "Nej"

Och Lars sa: "DU KANSKE SKALL GÖRA DET INNAN DU SPRINGER UT MED EN OTORKAD OCH NEDBAJSAD STJÄRT I BIOENTRÉEN!"

Och Kvinnan gick tillbaka till sitt Toalettbås.

Och Två dagar senare var Lars Stämd och Uppsagd.

Därefter fick Lars en Försenad födelsedagspresent av sin Bror.
Ett Livslångt Arbetsvisum i Kina.
Nu jobbar han som Lärare i en Kinesisk by.
På Kvällarna har han en Studiecirkel i Västerländskt Bordskick som mest går ut på att skälla ut Kineserna för att de Rapar okontrollerat och Spottar ut Kycklingben på Heltäckningsmattor. Han trivs.


"Vad är Sensmoralen?" frågade jag.

"Du kanske skulle trivas bättre i Kina" säger Gunnar.

DAG 137

Idag har jag konstaterat att min Infantila Amnesi har avancerat till en heltäckande Minnesförlust.
De första 33 åren i mitt liv är blanka. Jag kommer nästan inte ihåg att jag skrivit det jag precis skrev. Så illa är det.
Om ni förstår vad jag menar.

Gunnar säger att Minnesförlust är en Gammal Dam instängd på Vinden där Ingen hör hennes skrik på Hjälp.

Jag säger att Minnesförlust är en snart 33 årig Arbetslös KulturArbetare som gömt sig under Sängen och hoppas att ingen hör hennes Hjärtslag.

Vi måste Minnesträna, säger Gunnar.

DAG 138

Jag ligger fortfarande under Sängen.
Jag vägrar att ta mig härifrån.
Jag tänker ligga här tills jag fått ihop alla trådar i mitt liv.
Jag är: Gravid, Chef och "In a Relationship".
Visserligen med en Frånvarande Japan som har fastnat på sin Moders Begravning Någonstans i Japan. Men ändå.
Situationen är väldigt olikt mig.
Jag tänker förhålla mig Rationellt och Moget till den.

Därför ligger jag här.

Grannarna Siv och Gunnar serverar mig Mat och tillgodoser mig med ett Bäcken då och då. De förstår precis.

"När jag Pensionerades låg jag under sängen i Fyra Månader. Siv installerade en Tv, kopplade in Radion i min Hörapparat och tog sig en Älskare. Det var en Lärorik Tid." säger Gunnar samtidigt som han tömmer mitt Bäcken.

"Vill du att jag skall hålla din Hand tills du somnar?" frågar han.

"Ja tack" säger jag.

DAG 139

08:00 Moderna Museet ringde och undrade var jag var.
Jag passade på att lansera min Revolutionerande Konstnärliga Masterplan:

Personalen på Moderna har fått Strikta Restriktioner att:

Inte Göra Någonting.

De skall:
Gå till jobbet på morgonen.
Sitta stilla hela Dagen.
Gå hem på Kvällen.

Vad skall du göra då? Frågade Personalen.
Jag Arbetar För Fullt på Avhållsamhet, sa jag.
Min Frånvaro och Personalens Passivitet invaggar förhoppningsvis Besökarna i en Falsk Trygghet av att de är Fria.
Hoppas de tar de tillfället i akt. Att lätta på trycket.

Själv har jag gömt mig under min Säng.

DAG 140

Jag har Hallucinerat hela Helgen.
Jag rekommenderar det varmt.

DAG 143

Jag har varit sjuk.
Jag är fortfarande sjuk.
40 graders feber.
Vinterkräk.
Delirium.

Moderna har fått klara sig utan Chef.
Jag sa åt dem att inte oroa sig.
Min Sjukdom är en del av en Konstnärligt Revolutionerande MasterPlan.
Som jag kommer att avslöja när jag blir frisk. På Måndag.

Nu orkar jag inte skriva mer.
Jag är förvånad över att jag har orkat skriva såhär långt.

DAG 148

Jag drömmer nog.

DAG 149

Jag får göra vad jag vill, säger Ledningen för Moderna.

De leder mig fram i Korridorerna. Visar upp mig för Personalen.
Introducerar mig som den "Nya Chefen."
Hon är Gravid också, säger de och klappar mig på magen.
Bara lite, säger jag.
Vad skall hon göra då? frågar Personalen.
Hon får göra vad hon vill, säger Ledningen.

Vad jag vill?

Vad jag vill?

Vad jag vill?


Helvete. Hela min Världsbild är rubbad.

DAG 150

Andra dagen som "Praktikant Chef" för Moderna Muséet.

Jaha.
Eh.
Äh.

ÄR DET NÅGON HÄR SOM KAN BERÄTTA FÖR MIG VAD FAN JAG SKALL GÖRA?!

DAG 151

Första dagen på jobbet som "Praktikant Chef" på Moderna Museet.
Jag försov mig.
Kom dit 1400.
Fick Svindel i Entrén.
Sjukskrev mig.

DAG 152

Tidig Morgon. Moderna Museet. Kontoret.
Medverkande: Jag och En Chef.

Chefen sitter i en Massagestol.
Jag sitter på en Uppstoppad Get.

Chefen: Du Kräktes på en Besökare Häromdagen.

Jag: Bara lite.

Tyst

Chefen: Du får en Varning. En gång till och du åker ut.

Jag: Tack. Jag skall tänka på saken.

Tyst.

Chefen tittar på mig. Länge.

Chefen: Vi söker en Överintendent och Chef till Moderna Museet.
Vi tänkte testa ett Nytt Grepp. Ta någon från det Absoluta Bottenskrapet.
Känner du någon?

Jag: Japp.

Chefen: Har du Goda Kunskaper i Engelska?

Jag: Mest Amerikanska Hälsningsfraser.

Chefen: Du börjar Nästa Vecka. På prov.
Vi antar dig som Praktikant från AF Kultur Öst.
För att du inte skall Tappa Fotfästet.
Glömma var du kommer ifrån.

Jag: Det har jag redan glömt.

Tyst en stund.

Chefen: Det är av största vikt att det här inte kommer ut. Är det förstått?

Jag: På sätt och vis.

DAG 153

Fick ett samtal från Moderna Museet.
Jag har blivit kallad till Kontoret.
En Chef vill tala med mig. I Enrum.

Halleluja. Amen.

DAG 154

Har varit Träd.
1000: 5 Dagisklasser på Temadag.
1030: Råkar Kräkas på en 4-åring som försöker använda min Navel som Pennvässare. Ber om Ursäkt och säger att han inte skall ta det Personligt.
Att jag är Gravid. Och Kräks lite varje Dag. Fast på Toaletten.

"Tar någon bort ditt Hår och Håller en hand på din Panna då?" frågar 4-åringen.

"Nej" svarar Jag.

1800: Kommer hem.

Längtar efter The Dude aka Den Japanske Mannen.

DAG 155

Har varit Träd.
Handlar på ICA efteråt.
En Skallig Äldre Herre kommer fram och påpekar försiktigt att jag har ett Lövverk på huvudet.
"Av bladen att döma tror jag minsann att det är en Lönn." fortsätter Han.
Jag säger att det är en ny form av Tupé och att jag rekommenderar den varmt. Han säger att han skall tänka på saken. Sen går han.

Äter Plockgodis och Gratisläser Aftonbladet, Expressen, Hänt Extra och
Se och Hör i Kassakön.
Blir Utskälld av Kassörskan.
Skäller tillbaka.
Blir Utslängd.

Kommer hem.
Ligger på mitt Träkors och väntar på att Barnet i Magen skall växa.
Så att det syns. Att jag är i ett Särskilt Tillstånd.

DAG 156

AF KULTUR ÖST 10:00
En Riddarfjärd med Frusna Fåglar utanför Fönstret.
Jag är klädd i Yllekofta som mest består av Hål.
JobbCoachen har Pälsväst och Zebrarandigafleecetights.
Hon sitter i en Leopardmönstrad Kontorsstol. Jag står.
Hon har en Snordroppe på Nästippen.
Jag väntar på att den skall trilla ner och landa i hennes knä.

"Snygg Leopardstol" säger Jag.

"Tack jag har skjutit den själv" säger Hon.

"Jag är Gravid" säger Jag.

Tyst en stund. Vi tittar på varandra.

"Jag Hatar Barn" säger Hon och går ut för att snyta sig.

DAG 157

Lägesrapport:

1) Jag är fortfarande Träd på Moderna.
Tre dagar i veckan.
Måndag, Tisdag och Onsdag.
På Måndagar och Onsdagar är det Dagisklasser som slickar mig i Armhålan.
Eller petar fast Snorkråkor på den delen av min Stam som består av min Stjärt.
På Tisdagar är det Medelåldersmän som Krisar och vill ha en Kram.

Samtliga tror att jag är gjord av Wellpapp.

2) Jag är Gravid.
Allt tyder på det.
Ett litet problem bara.
Jag vet inte riktigt vem Fadern är.
Det finns Två Kandidater.

Kandidat Ett: Mellanchefen.
Han var på Moderna under Julen och stod och kramade mig i en kvart.
Sen upptäcket han att jag var på riktigt.
Då gick vi hem till honom.
Sen kom Frun hem. Hon är KulturVD.
Vi slogs en stund. Jag och Frun.
När hon hade golvat mig ringde hon tre Samtal och Svartlistade mig på Samtliga Kulturinstitut i Sverige.
Då hotade jag henne att gå till Samtliga Skvallertidningar i Sverige.
Då hotade hon mig med en Förskärare.
Då gick jag hem och la mig på mitt Träkors.
Jag har legat där sedan dess.

Kandidat nummer 2: The Dude aka Den Japanske Mannen.
Som jag har försökt göra barn med hela Julhelgen.
Eller på Julafton mest.
Sen åkte han till Japan.
För att avsluta sitt jobb och begrava den Den Japanska Morsan.
Han skulle vara borta tre veckor. Nu har det gått sex.
Kanske sitter han fast.
I en snöstorm.
På en flygplats.
Eller i sina Japanska Ambitioner.

4) På Måndag skall jag till Af Kultur Öst.
Jobbcoachen är tillbaka. Hon med.
Ingen vet var hon har varit.
Jag gissar att hon är: Väldigt Solbränd, Dränkt i TaxFreeParfym och har (förhoppningsvis) Ansat Mustachen på sin Överläpp.