torsdag 24 december 2009
onsdag 23 december 2009
tisdag 22 december 2009
DAG 189
The Dude aka Den Japanske Mannen vill bli Pappa.
The Dude säger: Vi skall erövra världen med massa Barn. Utan Ambitioner.
The Dude säger: Vi skall ägna Jul och Nyår åt att göra Barnen.
Jag säger: Bra idé. Äntligen en Praktisk och Finansiell Lösning på Alla mina Problem.
Goodbye A- Kassan! F-Kassan here I come!
The Dude säger: Vi skall erövra världen med massa Barn. Utan Ambitioner.
The Dude säger: Vi skall ägna Jul och Nyår åt att göra Barnen.
Jag säger: Bra idé. Äntligen en Praktisk och Finansiell Lösning på Alla mina Problem.
Goodbye A- Kassan! F-Kassan here I come!
Etiketter:
ALLA MINA PROBLEM,
BARN,
F-KASSAN,
JUL OCH NYÅR,
PAPPA,
THE DUDE aka DEN JAPANSKE MANNEN
måndag 21 december 2009
DAG 190
Dröm:
Jag är ett träd. I en Granskog.
En ensam Lönn i en värld full av Barr.
Jag försöker bonda med en Tall. Snacka lite om vädret. Hur kallt det är.
Hon vänder bort ryggen. Alla tittar på mig. Fnyser. Fnissar. Pekar.
En nyplanterad Gran ropar: "HON ÄR JU NAKEN!"
Samtliga Barrträd brister ut i gapflabb.
Jag vaknar med ett skrik.Kallsvettig.
Sen faller jag. Långt. Djupt. Länge.
Jag drar täcket ovanför huvudet
The Dude aka Den Japanske Mannen står ovanför mig med ett Förstoringsglas, Penna bakom örat och sitt Anteckningsblock under armen.
Jag; VAD GÖR DU DUDE!?
The Dude: Studerar Slacker som Sover och Skriker.
Jag: JAG ÄR INGEN SLACKER!
The Dude: Vad är du då?
Tyst en stund.
Jag: Jag är ett Träd. Som är utrotningshotat. GE MIG TELEFONEN! PRONTO!
Jag ringer Psykolog Maja
Psykolog Maja: Hej det är Psykolog Maja i Mobiltelefonen som jag har byggt schälv...
Jag: Hej det är Aka, jag..
Psykolog Maja: Nämen hej Stackare. Sitter du alldeles schälv i Kalla Ensamma Stöckhölm. Utan Familj. Utan jobb. Och med en Hjärna som slutat utvecklas och antagligen växer inåt?
Jag: Ja..
Psykolog Maja: Frågar du dig schälv: Var det värt det? Alla Dessa "Schälvförverkligande KonstnärsDrömmar"? Vad skulle jag med dom till?
Jag: Nja..
Psykolog Maja: Svarar du dig schälv: Nej, nu ger jag upp och gör något för någon annan! FÖR EN GÅNG SKULL!
Jag: Näe..
Psykolog Maja: Synd.
Jag: Mmmm
Psykolog Maja: Måste gå. Skall sitta i BRIS Jourtelefon hela Helgen.
Jag är ett träd. I en Granskog.
En ensam Lönn i en värld full av Barr.
Jag försöker bonda med en Tall. Snacka lite om vädret. Hur kallt det är.
Hon vänder bort ryggen. Alla tittar på mig. Fnyser. Fnissar. Pekar.
En nyplanterad Gran ropar: "HON ÄR JU NAKEN!"
Samtliga Barrträd brister ut i gapflabb.
Jag vaknar med ett skrik.Kallsvettig.
Sen faller jag. Långt. Djupt. Länge.
Jag drar täcket ovanför huvudet
The Dude aka Den Japanske Mannen står ovanför mig med ett Förstoringsglas, Penna bakom örat och sitt Anteckningsblock under armen.
Jag; VAD GÖR DU DUDE!?
The Dude: Studerar Slacker som Sover och Skriker.
Jag: JAG ÄR INGEN SLACKER!
The Dude: Vad är du då?
Tyst en stund.
Jag: Jag är ett Träd. Som är utrotningshotat. GE MIG TELEFONEN! PRONTO!
Jag ringer Psykolog Maja
Psykolog Maja: Hej det är Psykolog Maja i Mobiltelefonen som jag har byggt schälv...
Jag: Hej det är Aka, jag..
Psykolog Maja: Nämen hej Stackare. Sitter du alldeles schälv i Kalla Ensamma Stöckhölm. Utan Familj. Utan jobb. Och med en Hjärna som slutat utvecklas och antagligen växer inåt?
Jag: Ja..
Psykolog Maja: Frågar du dig schälv: Var det värt det? Alla Dessa "Schälvförverkligande KonstnärsDrömmar"? Vad skulle jag med dom till?
Jag: Nja..
Psykolog Maja: Svarar du dig schälv: Nej, nu ger jag upp och gör något för någon annan! FÖR EN GÅNG SKULL!
Jag: Näe..
Psykolog Maja: Synd.
Jag: Mmmm
Psykolog Maja: Måste gå. Skall sitta i BRIS Jourtelefon hela Helgen.
Etiketter:
BARR,
PSYKOLOG MAJA,
TALLIN,
THE DUDE aka DEN JAPANSKE MANNEN,
TRÄD
fredag 18 december 2009
torsdag 17 december 2009
DAG 192
Moderna Museet.
Jag "Trädar". Igen.
Inga Dagisklasser idag
En man i 53 års åldern kom fram och kramade mig. Länge.
När jag bad honom släppa började han gråta.
"Jag trodde inte att du var på riktigt" sa han och gick.
Jag "Trädar". Igen.
Inga Dagisklasser idag
En man i 53 års åldern kom fram och kramade mig. Länge.
När jag bad honom släppa började han gråta.
"Jag trodde inte att du var på riktigt" sa han och gick.
onsdag 16 december 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)